Förändringar inom uppdragsarkeologin 2

Av Annica Ramström

Efter att ha surfat runt på nätet ett par dagar sedan förslaget om förändringar i KML kom ser jag att fler och fler reagerat på förslaget.  Det är till och med så att kompisar som inte är arkeologer har hört inslaget på Vetenskapsradion ringt och undrat vad som är på gång. Av det jag läst och hört har inte många varit positiva till förslaget.

Om jag förstått saken rätt så är förslaget ute på remiss men eftersom jag bara har själva förslaget och inte följebrevet så vet åtminstone inte jag vilka som är remissinstanser. Det skulle vara roligt att veta om det finns någon ”privat” firma med bland dem eller om det finns någon uppdragsarkeologisk undersökare överhuvudtaget utöver möjligtvis Uv. Jag säger bara det som många av oss varit inne på – Tänk om vi undersökare haft en branschorganisation, då hade den varit en given remissinstans. Jag har pratat med många om det här och jag vet att det finns ett intresse, men vem orkar eller vill dra igång något sådant? Hur skulle det fungera rent praktiskt?

Förra gången tog jag upp Länsstyrelsens roll men det finns en annan sak i förslaget som faktiskt gjorde mig riktigt full i skratt, eller så har jag missförstått eller inte läst ordentligt. Jag läser förslaget som att det ska leda till att få in fler undersökare på banan. Om ansvaret för att välja undersökare läggs på exploatören så ökar konkurrensen vilket leder till fler undersökare. Det är vad jag läser. Man kan också läsa det som ett sätt för staten att slippa lägga mer pengar till fler handläggare på länsstyrelsen som sköter uppdragsarkeologiska ärenden. Nu flyttar man delar av kostnaden för administrationen till exploatören vilket gör att staten slipper betala och handläggarna på länsstyrelsen skulle med detta få mer tid.  Syftet kanske är tudelat.

Det jag skulle skriva var egentligen att det i förslaget finns en passus som rör timkostnaderna för arkeologiska uppdrag. Det handlar om självkostnadsprincipen. Utredaren skriver något i stil med att länsmuseer och kanske staten spelar på en oren marknad eftersom man kan lägga in pengar från andra verksamheter, läs anslagsmedel (pengar), och hålla nere kostnaderna arkeologin. Det måste betyda att man då inte skulle ha full kostnadstäckning för sina arkeologiska uppdrag utan subventionera dessa. Medan vi stackars privata företagare måste ha så mycket högre timtaxa än museer, stiftelser och staten (Uv), för att täcka för våra kostnader. Är det ingen mer än jag som skrattar åt det här, ja jag vet jag har lite bisarr humor och ser lustigheter i det andra inte ser som blodigt allvar.

Jag är bara nyfiken på vilka museer och stiftelser det är som har så  mycket pengar/får så mycket i anslag att man kan lägga överflödet på att subventionera den uppdragsarkeologiska verksamheten? Jag trodde det var tvärtom, att den övriga verksamheten ibland (här är jag ute på hal is) har tittat lystet på pengarna från den uppdragsarkeologiska verksamheten och velat lägga in dessa i den övriga verksamheten. Jag läser inte förslaget som fan läser bibeln så jag förstår att utredaren menar att museer och staten (Uv) inte skulle ta ut full kostnadstäckning för hyror och administration. I fallet Uv vet jag att det inte är så och jag har mycket svårt att tro att det är så på museer heller. Där man kan ta ut kostnader gör man det, så feta är inte anslagen.

Hur är det då med timtaxorna? Statistiken jag sett visar alla undersökares timtaxor men inte vilken timtaxa som är kopplad till vilken undersökare. Och visst skiljer det sig åt och det ganska mycket per timme. Men en lägre timkostnad kan faktiskt bero på att man har lägre kostnader det behöver inte bero på att det skjuts till medel. Hur hög din timtaxa är beror på hur höga dina kostnader är men det beror också på vad som ingår i taxan. Nog om detta.

Vad tycker ni själva om ovanstående? Blir inte ni också lite fulla i skratt? För dom flesta av oss jobbar ju faktiskt inom staten, stiftelser eller museet. Ramlar det manna från himlen?

 

 

 

About these ads
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Förändringar inom uppdragsarkeologin 2

  1. Leif skriver:

    Jodå det finns gott om bolag som skall svara på remissen, sedan kan ju ni svara ändå även om ni inte fått den på remiss – det tänker vi (Kulturmiljö Halland) göra. Bolag som fått remissen:

    103. Arkeologicentrum AB
    104. Arkeologikonsult AB
    105. Rio kulturkooperativ
    106. Societas Archaeologica
    Upsaliensis
    107. Stiftelsen Kulturmiljövård
    Mälardalen
    108. Stigfinnaren Arkeologi och
    Kulturhistoria Consulting
    109. Sydsvensk Arkeologi AB
    110. Wallin kulturlandskap och
    arkeologi

  2. arkeologgruppen skriver:

    Tack Leif!
    Nu är jag bättre uppdaterad. Det var ju bra att förslaget har gått ut till så pass många undersökare. Ni gör helt rätt i att skicka in era synpunkter, det är något för oss också att fundera över om vi ska göra. Vet du hur lång remisstiden är? Det är nog bra att komma in med sina synpunkter inom den stipulerade tiden.
    Hälsar
    Annica

  3. Nils skriver:

    Hej, mycket intressanta reflektioner. Jag beställde in remissinstanserna från kulturdepartementet och har samtliga i detta blogginlägg:

    http://wp.me/pSowY-8Z

    För övrigt har jag också varit inne på detta med en branschorganisation, jag har tittat mkt på det engelska exemplet Institute for Archaeologists som kom till efter införandet av fri konkurrens. Sjunkande kvalité, priser, rapportskulder etc. gjorde att gemensamma regler och certifiering blev nödvändigt. Liknande utveckling har skett i Holland.

    Denna utveckling har samhällsavdelningen på ämbetet följt, se bl.a. konferensrapporten:

    http://www.raa.se/cms/showdocument/documents/extern_webbplats/2009/november/kvalitet_i_uppdragsarkeologin.pdf

    och kriterier för kvaliteten inom uppdragsarkeologin:

    http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/nyheter/nyheter_2010/december/kriterier_for_bedomning_av_kvalitet_i_uppdragsarkeologin.html

    Departementet verkar helt ha bortsett från de erfarenheter som ändå finns från länder med fri konkurrens och jag tycker det är skrämmande att man inte tycker det är befogat med ett certifierings- eller auktoriseringssystem.

    Men åter till frågan om branschorganisation, kan det inte vara en idé att slå våra påsar ihop. Jag vill gärna vara med och ta initiativ till en sådan.

  4. Ping: A new dawn for exploratory archaeology in Sweden – or will we crash and burn? « Testimony of the spade

  5. Magnus skriver:

    Känslan av oro som infinner sig när man läser: ”110. Wallin kulturlandskap och arkeologi”

  6. Håkan skriver:

    Får väl lov att (dystert) instämma i skrattet över ”anslagsmedel…. som kan hålla nere kostnaden”. På ”mitt” museum är det så att uppdragsverksamheten har hjälpt till att finansiera annan verksamhet. Hur det egentligen ser ut i siffror vet jag inte, men när uppdragsverksamheten går knackigt, så får övrig verksamhet dra ner på resurser. Slutsats: Anslagsdelen räcker inte till för museets övriga verksamhet, utställningar, pedagogik, arkiv, forskning….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s