Vaskverket i Johannesborg del II: Juni.

Av: Johnny Rönngren

I och med bortschaktningen av den förgiftade jorden består vårt arbete i att övervaka schaktningen och dokumentera de anläggningar och konstruktioner som vi därefter påträffar. Inför detta hade vi hjälp av två äldre kartor från 1829, och 1851 en god bild av de hus som funnits på platsen och vilken funktion som de kan ha haft. Här förekom bland annat ett bokverk, malmbod, mjölföringsbod, klensmedjor, konstgjorda dammar och vattenleder, vaskverket, diverse ekonomibyggnader såsom lada och visthusbodar, källare, dass och till slut även förvaltarens bostad. Att lokalisera dessa husrester blev inte svårt då de flesta ännu var fullt synliga ovan mark med tydliga stengrunder som skymtade bland grästuvor, djupa stenklädda hjulgravar inne i skogen, även bevarade träkonstruktioner som vid vaskverket fanns kvar väl synligt. Så gott som samtliga hus som syntes på kartorna kunde lokaliseras.

Bild 1: Karta över Johannesborg.

Tidigare har endast ett koboltverk undersökts i Sverige, nämligen Sophiendals glasbruk och blåfärgsbruk vid Los i Gävleborg. Tillsammans med vår undersökning kan resultaten i Johannesborg hjälpa oss att redogöra för en typ av industri som Sverige under en tid var ledande i.

De områden som först blottlades av schaktmaskinen var mjölföringshuset och malmboden. I dessa hus har kobolten förvarats mellan olika steg i arbetsprocessen. Malmboden innehöll den grova malmen som skulle krossas. Därefter vaskades den krossade malmen och det färdigvaskade mjölet förvarades i mjölföringshuset.

Bild 2: Utsidan av malmboden.

På samma plats som kartan utvisade framträdde ur den gula sanden resterna av den träbyggnad som ska ha varit malmboden. Det var fantastiskt att se de delar av träkonstruktionen som var bevarade; den ena långsidan av ett ca tio m långt hus tillsammans med ett trägolv. Huset bestod av fyrkantstimmer, och insidan av huset bestod av ett flertal bås. Vi misstänkte att det var i dessa bås som man hade förvarat malmen, och mycket riktigt fann vi snart en hög med malmsten i ett utav båsen.

Bild 3: Borstar rent golvet till malmboden.

Mjölföringshuset har som kartan visade legat vid vattnet nära vaskverket. Här kunde man tydligt skönja resterna av ett stort hus med smala stensyllar. När vi grävde fram golvnivån kom färggrann färgfläckad jord och sand fram, ömsom röd, turkos och gul. Det var mask på då sådana färger observerades. Man kunde snart även förnimma och känna igen lukten av den giftiga marken. Under golvytan till huset påträffades konstruktioner av träfack som fyllts med sand. Dessa träfack har förmodligen byggts för att stabilisera den vattensjuka marken som omger området för att således ge huset en god grund. 

Bild 4: Närmast dammen med vaskeriet på andra sidan muren

Medan vi blev färdiga med malmboden och grävde fram mjölföringshuset började vi förbereda inför utgrävningen av vaskverket och dess anslutande damm. Höga värden med arsenik och bly i jorden och sprakande färgupplevelser utlovades av inspektörerna på Vectura.

Det här inlägget postades i Arkeologi och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s