Av Annica Ramström
Idag när jag och Helmut kom till frukostbuffén låg det en tidning på bordet. Framsidan upptogs av en bild på en arkeolog. Vi blev givetvis jättenyfikna och när vi slog upp tidningen insåg vi att våra kollegor på Arkeologikonsult är i stan. Staden i det här fallet är Norrköping. Dom var inte bara i stan utan, typ, fem kvarter från oss. Vi ringde genast upp Kenneth Svensson och bjöd in oss själva på en visning.
Dagen tillbringades annars i Kolmårdenskogarna. Vi aktade oss nogsamt för fångvårdsanstalten. Att konfronteras ytterligare en gång med den bastanta kvinnliga fångvaktaren ville vi inte en dag som denna. Att inventera Kolmården kräver sin bergsklättrare. Helmut tror att det beror på min tilltagna bak att jag har svårt att ta mig upp längs bergsväggarna men han har fel, det beror på mina allt för korta ben. Vi har kollat in de lägen som Roger Wikell inventerat fram, hur vi ska ta oss dit med maskin. I morgon börjar vi utredningsgräva.
Det vi har hittat så här långt är stenålderslägen, i övrigt har det varit tomt på lämningar. Kenneth var hygglig och tipsade om en medeltida gård i närheten av Krokek och som inte finns utmarkerad i FMIS och som vi skulle hålla koll på. Vi måste ta oss en ny titt på Häradskartan så att vi inte har den inom vårt område. Är nästan säker på att så inte är fallet men det gäller att vara helt säker. Det enda som vi hittat i övrigt är ett tegelröse som låg på ett av krönlägena, vi kan inte för våra liv begripa vem som burit dit det. Vi pratar om bergsklättring med ett lass av tegelsten på ryggen. Vi måste titta lite närmare på det. Jag har läst för mycket skönlitteratur där Kolmården beskrivs som stort, otillgängligt och en plats att gömma sig så jag vill gärna se någon rymling eller utstött ur samhället som valt att bygga sig en enkel koja med en förtjusande utsikt över Bråviken. Innehållande en spis, så att teglet utgör resterna efter ett spisfundament.
Det var jättekul att komma och se Arkeologikonsults stadsgrävning. En som vi tyckte lagom stor yta med en inte alltför komplicerad stratigrafi. Och 1600-tal, det var inte utan att man kunnat vara med ett par dagar.