Kv Tingvallastaden 3 i Karlstad

Av: Annica Ramström

Som ni kanske sett har vi varit igång ett tag med fältsäsongen. Vi startade med en förundersökning av kv Tingvallastaden 3 i Karlstad som blev klar precis innan påsk. Ni som är kompisar med oss på FB har kanske sett att Nya Wermlands-Tidningen hade ett inslag om undersökningen och nu tänkte vi att vi skulle skriva lite med egna ord om resultaten från undersökningen.

Kv Tingvallastaden ligger centralt i Karlstad, strax norr om domkyrkan. Vi grävde på en innergård där det tidigare stått ett garage. På den östra delen av tomten hade det funnits ett tryckeri så där förväntade vi oss ett rejält fundament. Det visade sig också stämma med våra erfarenheter från grävningarna i Kv Freja i Karlstad där vi grävde fram fundamentet till en byggnad som använts för tryckpressar.

Undersökningsområdet uppgick till 2 800 kvm och var uppdelat på två områden. Enligt 1696 års karta kan man se att undersökningen skulle beröra 5 tomter i den västra delen och 2 tomter i den östra. När vi startade undersökningen gjorde vi det i den västra delen och kunde då konstatera att två av tomterna var störda av tidigare byggnation och bestod i stort sett bara av berg direkt under ett rivningslager. De övriga tre tomterna var däremot väldigt välbevarade både vad gäller huskonstruktioner och kulturlager. På den ena tomten hittade vi en brunn och tvärs över tomten fanns en spång bevarad som ledde fram till brunnen. På flera av tomterna hittades kraftiga väl lagda syllstensfundament som dels utgjorde huskonstruktioner men även fundament, vilket tydligen är ett vanligt förekommande fenomen i Karlstad har jag förstått. På samtliga tre tomter hittades rester efter en eller flera byggnader.

I den östra delen, på område 2, hittades en mycket välbevarad gata, som tolkats som den nu försvunna Stora Herrgårdsgatan. I det här området berördes två tomter från 1696 års karta. Förutom gatan fanns här resterna efter hus samt kulturlager. I det här området har Bihlkrogen legat som var ett ökänt tillhåll för allsköns ljuskänsliga typer i slutet av 1600-talet, om jag har förstått saken rätt.

Det här med tomtgränser är en knepig historia som verkar ha varit olika från stad till stad. När det gäller kv Tingavallastaden verkar tomtgränserna ha utgjorts av stenfyllda diken som är mer eller mindre tydliga över ytan.

Keramik- kritpipsfynd i de lager som innehåller bebyggelselämningar ger en samlad datering till andra hälften av 1600-talet och första hälften av 1700-talet. Mynten är sannolikt från första hälften av 1700-talet, men kom i omgrävda lager vid tomtgränsen. Förvånansvärt lite vitt flintgods, som slår genom under 1700-talet, finns över ytan. Överhuvudtaget är det lite inslag av yngre material. Detta beror sannolikt på att man ”hyvlat” av marken inför byggnationen av garagen på område 1. Dock finns fler yngre föremål på gatan i område 2.

Vi får säkert anledning att återkomma till den här undersökning när vi sammanställt resultat och planer.

Annonser
Det här inlägget postades i Arkeologi och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s