Apropå att rusta kulturarv 2

Av: Annica Ramström

Jag brukar lova mig själv att jag inte ska snöa in på saker och ting. Att jag ska släppa frågor och låta bli att upprepa mig själv. Men jag kan inte låta bli, åtminstone inte när det rör de, som jag tycker stora frågorna inom kulturarvssektorn. Nu har jag snöat in på det här med de öronmärkta pengarna för långtidssjukskrivna att rusta upp kulturarvet för.

Hur länge ska vi som arbetar inom vår sektor bli förnedrade och trampande på? Finns det ingen ände? En liten notis i DN fick mig att slänga mig in på Expressen och läsa ledaren från igår. Efter att ha gjort det blev jag återigen uppmärksam på varför jag inte läser tidningen i fråga. Jag tycker att ni alla ska gå in och läsa den i sin helhet på följande länk http://www.expressen.se/ledare/1.2560651/eric-erfors-en-kultur-av-gnall

 

Jag har här kopierat en del av texten, den som notisen i DN handlade om, där skriver Eric Erfors följande ” Och själva premissen om att kulturvård borde reserveras till arbetslösa akademiker är anmärkningsvärt kultur­snobbig. Nog kan även utförsäkrade människor lära sig att katalogisera, inventera och digitalisera. De är inte per definition inkompetenta. Dessutom gräver säkert arbetsförmedlingen fram en eller annan sjukskriven arkeolog under kulturlagren av blanketter och läkarintyg.

Det är inte jag som fetat texten utan det är han själv. Jag tänker inte underlåta mig att ge mig in i diskussionen om man behöver ha någon kulturvetar – eller journalistutbildning för att skriva på kultursidorna. Det vore för lågt och dessutom tror jag att det är hans syfte, att man ska kasta sig in i en debatt med låga slag under bältet. Sådan enkel retorik finns det väl ingen akademiker som går på?

Såg också ett inlägg som kom upp på vår FB-sida och som fick det att snurra i tankarna. Det var en person som funderade på att gå ur DIK-förbundet då facket inte tog parti för sina medlemmar. Det undrar jag också. Nu har det här snurrat några dagar i pressen och det talas alltid om att ”vi” ska vara en del av det som händer, publicera oss i aktuella frågor och så vidare, vara synliga i debatten. Vi som enskilda personer har svårt att göra oss hörda, så är det bara, som enskild anställd är vår röst tyvärr inte så intressant för media. Så därför undrar jag – var finns sektorns svar?

Var finns DIK-förbundets ståndpunkt i det här. Tycker man att det är ok att de egna medlemmarna berövas chansen till arbete. Varför går man inte in och tar en strid för sina medlemmar i media???? En strid för större anslag som leder till lönebetalda arbeten i branschen, inte stödåtgärder. Jag tycker inte man ska bygga en verksamhet på stödpengar utan på ”riktiga” anställningar. Varför är RAÄ tysta? Tycker man bara att det är bra med dusör för att klara att bedriva sin verksamhet, vilket borde kunna göras med anslagen. Med de HÖJDA anslagen. Hur ska man göra med dem som sitter och digitaliserar vårt kulturarv redan nu??? Som har anställningar för detta? Om jag var ni skulle jag bli galen, att person efter person (inkl. era arbetsgivare som sitter tysta) tycker att era jobb kunde göras av vem som helst.

Eftersom vår regering inte tycker att det är ett arbete som behöver utföras av utbildade personer, kanske man kan avskeda alla som håller på med det, göra om tjänsterna lite och besätta dom med långtidssjukskrivna. Dom finns på Gotland också… Då kan man få loss ytterligare pengar för verksamheten…Eftersom RAÄ är tysta så tycker man tydligen att det är ok att kulturarvet sköts och rustas av outbildade. Att det leder till ett par tjänster i arbetsledande ställning för några långtidsarbetslösa arkeologer kan inte kompensera.

Varför höjer ingen sin röst? Det kan väl aldrig vara så att alla med möjlighet att påverka står med mössan i hand och bockar och niger för att sektorn får pengar utan att ifrågasätta villkoren?  Jag hoppas verkligen att snart få se ett svar från Riksantikvarien eller ordföranden på DIK-förbundet. Eller är det som vanligt…fina ord ur högt betalda personers munnar om delaktighet i debatten…medan man själv aldrig har för avsikt att ha en åsikt i någon fråga.

Dagens devis: Den som vänder kappan bäst efter vinden blåser inte bort!

Det här inlägget postades i Arkeologi och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Apropå att rusta kulturarv 2

  1. Ping: Insamlat: Skrivet om kulturarvslyftet | Museologi.se

  2. Joakim Goldhahn skriver:

    Man blir ju smått desillusionerad först, men sen mest förbannad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s