Intressant om kreativitet och produktivitet

Av: Annica Ramström

I familjen har vi DN som morgontidning. Jag har dock mer och mer kommit fram till att i vår familj är det ingen morgontidning utan nyhetstidning, ospecificerat till tid på dagen. Ingen av oss har tid att läsa den på morgon, ty vi är alldeles för morgontrötta. Tidningen läses någon gång under dagen. Men i morse fanns det tid för mig att läsa den, trots att en matsäck skulle packas. Och jag fastnade, som vanligt, i Insidans artikel. Jag hittade den inte på DN:s  hemsida så jag kan inte länka till den, det har antagligen med min bristande kreativitet att göra.

Rubriken är ”Kreativitet förväxlas med produktivitet” redan här kände jag att nu är vi inne på ett av mina intresseområden – Vad är genuin kreativitet? Det svara inte den här artikeln på för vem kan svara på den frågan? Andemeningen, som jag förstår det, är att vi idag ofta tycker att en person som producerar många verk oavsett genre är kreativ. Men är det verkligen kreativitet? Är man kreativ för att man producerar många uppdragsarkeologiska rapporter? Jag hävdar med bestämdhet – Nej, det är man inte. Däremot är man förmodligen duktig i sin yrkesroll, vilket inte är att förakta på något sätt utan snarare tvärtom. Som vi alla vet ingår det i uppdraget att hålla deadline på rapporter och har man jobbat länge i branschen borde man har producerat en och annan rapport. När man diskuterar det här känner jag att det lätt blir en värdering där det ena skulle vara bättre eller sämre än det andra. Det vill säga kreativitet skulle vara bättre än produktivitet, vilket inte alls är det som är syftet.

Det jag vill få fram är snarare hur svårt det är att se den kreative nytänkaren då det kanske inte alltid framgår i antalet verk. Gunnar Törnqvist, som skrivit boken Kreativitet i tid och rum – processer, personer och platser, menar att det är lättare att registrera kvantitativa framgångar, exempelvis hur många böcker och vetenskapliga artiklar man producerat, än att spåra det egentliga ursprunget till vetenskapliga nyskapelser.  All forskning och all vetenskap är beroende av den lilla klick kreativa personer som inte förvaltar en tradition utan som tänker nytt för att vetenskapen ska kunna föras framåt.

Vilka är då dessa? Och var finns dom? Här finns tydligen några gemensamma faktorer. Nyskapande pionjärer trivs inte i hierarkiska miljöer. Kreativa verkar därför blomma bäst i mindre grupper. Det var intressant tycker jag för det kan jag själva relatera till och förstå. Hierarkiska strukturer passar bara för dom sitter högt upp i hierarkin, och det är sällan de kreativa då dom har fullt upp med att tänka sitt. De kreativa miljöerna är också generösa och jämlika samtidigt som de sporrar till konkurrens. Också en intressant aspekt om man tänker ur företagskultursperspektiv. Man förstår ju att företag som kan ställa om och tänka nytt, oavsett bransch har bäst förutsättningar för att överleva, så här finns något. Men knäck frågan i meningen ovanför att hur man är generös och konkurrerande samtidigt utan att det blir hierarkisk? Jo det har med mindre grupper att göra, det har visat sig att 4-5 personer fungerar bäst. Det här är också intressant, det betyder att man bör organisera arbetet på ett sådant sätt grupperna inte är större. Sedan ska man ha mötesplatser, caféer, bibliotek osv. Dyr utrustning behövs däremot inte.

För ett tag sedan, det kan vara i princip när som helst, såg jag en dokumentär om Apple och om Goggle, båda två företag som blomstrar får man väl lova att säga och som alltid toppar listor som världens mest attraktiva arbetsplatser. I programmet intervjuade man personer som arbetade på de två företagen varför man sökt sig just dit. Svaret var alltid – för kreativiteten. Nu inser alla att här kanske finns en förväxling mellan produktivitet och kreativitet, men det spelar inte så stor roll. Vad som var gemensamt för företagen var indelningen i små grupper med samma intressen samt allt mötesplatser. Stora delar av arbetstiden fanns det anställda som använde cafeet som arbetsplats för där uppstod oväntade möten som skapade kreativitet. Det är något att tänka på tycker jag. Idag tror vi att vi är mest kreativa på våra rum med stängda dörrar, men det kanske är fel. Däremot är jag övertygad om att produktivitet ökar med enskilda rum. Och vi behöver både och.

Det här inlägget postades i Arkeologi och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s