Mer om anställningar

Av: Annica Ramström

Då jag har fått en hel del kommentarer kring det förra inlägget tänkte jag spinna vidare på tråden så att säga. Tyvärr kan ni inte läsa dessa kommentarer för de har kommit till mig privat via mail och FB, vilket säger en del om hur brännande det här ämnet är och alltid har varit.

Visstidsanställningar är inget nytt påfund på något sätt. Jag började jobba omkring 1990 och då diskuterades detta också med hetta. Så inget nytt under solen skulle man kanske kunna förledas att tro. Men så är inte fallet utan det har givetvis hänt saker men inte alltid till det bättre, men jag tycker vi börjar med det som har blivit bättre. En sådan sak är att flera aktörer faktiskt anställer sina visstidsanställda på en tillsvidareanställning och inte per automatik väljer att sätta ut en annons när det är dags att anställa. Jag tycker det är ett erkännande av den personal man en gång i tiden anställde på kortare kontrakt. Det är också en bättre känsla att gå på kortare kontrakt när man vet att arbetsgivaren faktiskt anställer tillsvidare bland de extra anställda.

Det som jag upplever som sämre är tvådelat, det är dels inom branschen och som går att påverka och det är dels det som Kaliber tog upp och som är svårare att påverka. Om vi börjar med det stora, omvärlden, så är arbetsmarknaden generellt sätt på väg mot, eller redan kanske är, anställningsformer som handlar om att inte fastanställa. Då för gärna arbetsgivare och deras organisationer fram att unga idag inte vill ha fasta tjänster, utan vara fria. Tro faan det, har dom några alternativ? Det värsta med det är det gäller över hela arbetsmarknaden, gammal som ung, man vill inte anställa. Ett argument är att det är så dyrt, för arbetsgivaren alltså, att säga upp personalen om arbetsbrist skulle uppstå. Jag har aldrig riktigt köpt det argumentet, är man tvungen att gå med extra anställd personal året runt behöver man vara fler så är det bara, om det upprepar sig år efter år. Men arbetsgivaren tjänar på det här, kanske inte i ert lönekuvert ni ser, och kanske inte när det kommer till rätten till kompetensutveckling. Ofta handlar det om pensionspengar……, hur har ni det med pensionen? Blir ni mörkrädda när kuvertet öppnas och ni måste arbeta till 70 år för en dräglig pension. Nu vet jag att jag överdriver, men saken är den, för extra anställda, att många arbetsgivare inte betalar mer en det absolut minsta som krävs, och det är inte mycket, för de anställdas pensioner. Man får som anställd inte ur mer än arbetsgivaren har betalat in.  Det är det ni inte ser på löneavin, utan som ni måste fråga när ni accepterar ett arbetserbjudande. Underförstått är alltid att arbetsgivaren betalar det som ingår som sociala avgifter i lönen, men ska man leva på det blir det inte fett som pensionär. Visst är pensionen ett tråkigt ämne, det tycker jag egentligen också, men det blir så väldigt tråkigt vid 65 eller 67 och då kommer man att ångra att man inte orkade med det tråkiga när man var yngre.

Det inom branschen som jag kan se som en stor förändring är att förordnandena många gånger är så korta, vi tycker att vi har korta förordnanden och har skämts när vi inte kunnat erbjuda något längre, sedan får vi höra hur man mitt under säsong erbjuder 2 eller 3 veckor fast jobben haglar in. Det är en stor skillnad mot när jag började för åtminstone mina förordnanden var betydligt längre. Visst hände det att vissa anställningar var korta, kanske 3 veckor, men det var mer undantag än regel.

Avslutningsvis tänkte jag bara säga att jag tror att arbetsmarknaden har nått den punkten där man inte kommer att gå tillbaka till fasta anställningar. Jag tror att i framtiden kommer visstidsanställningar att var den gängse normen, både i vår bransch men även i andra branscher. Så grattis alla ni som ändå arbetar hos arbetsgivare som erbjuder tillsvidareanställningar, ni har åtminstone en chans.