Chocken i Karlstad

Av: Annica Ramström

Jag tänkte berätta lite om en händelse som inträffade i Karlstad. Vi har sedan någon vecka varit klara med grävningen i Karlstad och befinner oss nu centralt i Örebro. Vid gamla fängelset faktiskt. Vill ni läsa mer om grävningarna i Karlstad och vad vi hittade så kan ni göra det på vår hemsida http://www.arkeologgruppen.se

Ni som känner mig vet att jag inte har speciellt svårt att prata inför grupp. Jag brukar inte ha några problem när det kommer till att tala inför grupp även om den är stor. Men det fick jag i Karlstad, med lite otur kanske jag aldrig hämtar mig efter det här.

När vi hade grävt någon vecka eller två så gjorde Nya Wermlands Tidningen ett reportage om grävningarna vid Tingvallastaden. Det är ju inte så ovanligt att olika lokala media söker upp eller blir uppsökta av utgrävningar och skriver om dessa. Speciellt på sommaren då det är lite nyhetstorka och vikarier på redaktionerna. På NWT var det varken nyhetstorka eller någon vikarie som besökte grävningen och reportaget slogs upp på hela mitt-uppslaget i tidningen med jättefina lodfoton och texter. Ni som har kollat in oss på FB kanske har sett bilderna. Som ni vet så är det gängse att man har en förmedlingsplan när det kommer till lite större utgrävningar, och en del i vår förmedlingsplanen var att ha traditionella visningar av grävplatsen. Vi hade redan innan tidningen gjort reportaget haft visningar som inte drog speciellt många besökare kanske 5-7 personer så där. Som sista, avslutande, mening stod det i reportaget att vi skulle ha en visning av grävplatsen nästföljande måndag på kvällen.

När måndagskvällen  kom hade vi duschat och satt på oss vanliga kläder. Vi bestämde att alla vi tre som var kvar i Karlstad skulle gå till utgrävningen tillsammans och senare bestämma vem som skulle ta guidningen. Två av oss som var med har en ganska lång erfarenhet av hur det ”brukar” vara när man visar en plats. Om det inte är något extraordinärt, vilket det inte var i Karlstad, brukar det komma 20-30 personer ungefär om det bra väder, är vår erfarenhet.

När vi kommer fram till grävningen, cirka 10 minuter, före utsatt tid står det ett 20-tal personer och väntar. Då gör vi vårt riktiga genidrag, tyckte vi då, vi satte igång en tur och eftersom det då bara var ungefär fem minuter kvar till utsatt tid, så skulle vi köra med ytterligare en tur, vi tyckte då att det skulle kunna bli en bra fördelning. Så där, med lite tur 20 personer i varje grupp, lite lagom stort och en bra uppslutning tyckte vi.

Vad vi inte hade räknat med var att dom som tänkt gå på visningen kom så där 1 minut före utsatt tid. Vi hade då gjort upp om att jag skulle ta grupp nummer två . När domkyrkoklockan slår sex står det ungefär 150 personer utanför staketet och vill in och se grävningen. Det var givetvis helt fantastiskt men en aning chockartat då vi inte förberett med megafoner eller andra hjälpmedel för att höras, dessutom rörde det sig inte om världens största utgrävningsyta.

Vi löste det hela, givetvis. Att vara utrustad med ett problemlösande sinne och att ha lätt för att improvisera gör inget i dom här sammanhangen. Vi körde vår visning och delade upp gruppen i två, där den ena gruppen bestod av personer som hade svårt att röra sig och inte kunde gå ner i schaktet, dom kunde då stå på ena sidan av schaktet. Nere i själva schaktet kunde vi köra två visningar tack vare att vi hade en så fin välbevarad stenlagd gata att stå på.

Allt som allt visade vi tre grävningen för cirka 180-200 personer den kvällen. Betänk då att vi vid tidigare visningar haft betydligt färre besökare. Allt detta för att tidningen gjort ett så fint reportage och att vi fick med visningstiden i reportaget. Jag tror aldrig vi hade haft den mängden besökare annars. Så vill man ha riktigt välbesökta visningar utan att rikta sig specifikt till någon grupp så försök få ut visningstiderna i samband med ett reportage. Det gör susen. Det är helt fantastiskt att tänka på hur många Karlstadbor som träffade varandra där och kom att spontant diskutera Karlstads historia. Och det var en väldig åldersblandning också. Jag lyssnade runt lite och dom flesta hade aldrig tidigare besökt en arkeologisk utgrävning utan blivit intresserade tack vare reportaget. Så kan man tillbringa en kväll i Karlstad. Tyvärr kan vi inte visa några bilder från evenemanget eftersom man inte får lägga ut bilder på personer hur som helst.

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Arkeologi och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s